En odyssé i engelsk arkitektur

Några exempel på arkitektur- och områdestyper från en mindre stad på engelska sydkusten.

Stadsgata. Varierande arkitektur, gamla korsvirkeshus och nyare byggnader, en och två våningar. Urbant liv i annan utformning än vi får med Göteborgs 5-vånings-stadsvillor.

Typiska engelska pastellfärgade radhus

Urbal Sprawl. Området är stort, fint och öde. De parkerade bilarna är många.

Beach Hut.

Vad jag upplever vara typiska anglosaxiska stadsbyggnader med trappor upp till ingången, jmfr till san fransisco eller new york. Det fattas bara människor som hänger i trappen.

Flytt med pulka

När väderleken inte tillåter flytt med bil, får man komma på nya lösningar. Som har påpekats mkt under det senaste; “naturliga”, “kulturella” och “materiella” ekologier hänger ihop och påverkar varandra ömsesidigt.

Vodou och sekularisering

Jag besökte Världskulturmuséets Vodou-utställning häromdagen. En på de flesta sätt väldigt bra utställning, även om man kan komma med den sedvanliga exotism-kritiken mot den.

I alla fall. På de platser där vodoun utövas genomsyrar den hela samhället; från nöjen, musik och annan estetik till mat, politik m.m. Detta påminde mig om hur liten del  religion och “mystik” egentligen spelar i mitt eget liv, åtminstone inte på något för mig medvetet sätt. Detta gäller ju inte alla människor i dagens “Väst”. På senare tid har det ju till och med blivit lite inne att prata om religionens återkomst (se t.ex. Habermas). Men i jämförelse med den livsstil som beskrivs i utställningen lever jag verkligen i den sekulariserade modernitet som Durkheim bland många har pratat om.

Landvetter, en pulserande, internationell flygplats?

När man går av planet på Landvetter möts man av en reklamskylt som hälsar en välkommen till Landvetter: “en pulserande internationell miljö”. Men att Landvetter skull vara en pulserande internationell miljö skulle jag säga är lite av ett overstatement…

… I alla fall om man jämför med Heathrow flygplats utanför London. Även om jag inte direkt har lyckats fånga det på bild, så är Heathrow en sann kosmopolitisk miljö; i betydelsen, sprudlande, med människor från hela världen.

Ackulturation av julmat

Julskinka

Kalkon

Julcurry

Jag och mina föräldrar besökte släktingar i England över jul, vilket vi brukar göra varje år. I egenskap av en forna kolonialmakt har england en stor indisk population. Detta har haft stor påverkan på matvanorna i England. I “julhyllan” på mataffären finner du “indiska” rätter sida vid sida med traditionella “engelska” rätter. På vårt julbord var indiska currys och mango chutney lika mycket ett måste som kalkon.

Dock har våran närvaro i detta hushåll över jul lett till ytterligare en form av ackulturation av julmat: vi äter “svensk” julskinka på julafton, tillsammans med de indiska och engelska rätterna.